Jag har flyttat!

ååååh, vad jag vill åka till peking!

lille h är på bättringsvägen.. började kräkas igår och kunde inte behålla något han fick i sej.. farmorn tipsade om att krossa en isbit, så att han iaf får i sej lite vätska. det var det enda som funkade  sen vaknade han vid fem tiden inatt och var superledsen och arg. fick i honom en halv flaska välling.. vill ju inte ge förmycket heller, trots att han skrek och var jättearg för att han inte fick mer  men han behöll det och fick så en hel flaska vid halvtio tiden.. har sovit mest hela dagen.. får väl se hur natten blir.. men oj, han ser redan så mager ut lilla pyret.. vår lille tjockis har tappat sina goa dubbelhakor! hoppas att det är bättre imorron.. han vet inte riktigt vad han vill så han gråter heeela tiden.. man vet liksom inte vad man ska göra för att det ska bli bra.. hm..

sitter och halvkollar lite på superman på femman.. gammal klassiker hehe.. men jag tror det är dags att söva lite nu..

najtinajt!

tio minuter innan vi skulle åka iväg på en liten semester till lalandia bestämde sej lille h för att ta sina första riktiga steg!!

weehooo! glad familj! han gick från köket till köksbordet, eller hur man nu ska säga  det blev en del steg iaf! så vi har övat och övat dessa fyra dagar vi har varit iväg, men tyvärr blev stackars liten jättesjuk dag tre  kan ha varit vattnet i poolen. det vistas ju en hel del barn där och ja.. bakterier  ni som är trogna följeslagare kanske minns att v fick vattkoppor sist vi var där.. hoppas att han mår bättre snart stackaren.. hade 39.9 i morse och det känns väldigt högt för att vara morgontemp.. det sved i hjärtat att behöva åka bil i 32 mil med en febrig liten kille.. tur att man har AC  just nu sover han i ett svalt och skönt sovrum. jobbigt när det är runt 30 grader ute, man vet liksom inte vart man ska ta vägen med honom.. nåväl..

semesterbilder finnes här. vi hade det gott.. tyvärr fanns det ingen tid att bättre på solbrännan, menmen.. smällar man får ta.. barnen hade ju det roligt! vi åkte med farmorn och farfarn, samt fastern och två kusiner. tokungarna ordnade "loppis" utanför stugan sista kvällen. sålde chips, godis och lite leksaker. pinsamt värre  men de tjänade ihop till 15DKK var har jag för mej.. inte illa! en liten (2 år max) stamkund  fick till slut hela lagret. en liten prinsessklänning och en mugg med chips och jordnötsringar. lycklig var hon

skönt att vara hemma! nu ska vi kurera stackars minstingen..

tjo!

vet du vad?

man kan klicka på det lilla ordet "comments" precis här under, så kan man skriva en liten kommentar där

det blev en heldag på marknad igår för familjen. v åkte massor med karuseller och stormtrivdes! h fick testa på att åka en liten karusell. han skrattade så det kluckade i magen  härligt!!

idag har vi varit i eagletrap hela dagen lång. har pysslat med loppisen vi ska ha där ute.  oj oj oj vad mycket grejjer där är! hoppas nu att det kommer folk som vill handla också! iallafall.. farmorn hade hittat ett par ursnygga brallor som har varit farbrorns. passade perfekt på herr h!

sååå tjusig var han

det blir mycket av herr h idag känner jag, men jag måste ju bara skryta lite nu  han har varit väldigt seg på dethär med att lära sig att gå. när han var ca 9 månader stod han utan stöd, och vi tänkte att nu går han snart!! men  inte.. han blev istället fegare och fegare, och vägrar förflytta sig  ens en millimeter utan att hålla i någons hand. idag försökte farmorn och jag att luras lite.. och vips! så gick han fyra steg!! till viss del tack vare två små pinnar han höll i, men oooh så glada mamman och farmorn blev

det var inget vidare väder idag, men det känns minsann som att solen har stekt lite på kinderna.. v ville inte följa med hem, han tyckte det var så mysigt hos farmorn och farfarn att han stannade kvar över natten. hoppas att han har det roligt!

tjing!

där låg hon.. vad var det som lät egentligen? kan det bara knaka till sådär inuti kroppen? det verkar ju helt konstigt.. hon reste sig sakta och gick in på toaletten. ploffs. ojdå! nu gjorde det ont. riktigt ont. som en kall spann med iskalltvatten över huvudet. det värkte i hela kroppen. var det såhär det var? hon blev osäker.. inte kunde det väl vara på riktigt? redan? efter all längtan och väntan. väntan och längtan..

det blev blött där hon satt på sängkanten. jo, det var kanske dags iallafall.. hon ropade på hjälp. han kom. äntligen! tyckte han. hon var inte så övertygad. han gav henne telefonen. varför kan inte han ringa? hon slog numret, hade så ont så hon höll på att svimma. en röst svarade: "Nejdå, det är ingen brådska. Stanna hemma ett tag till." nej men.. vi är nog tvugna att åka nu..

kvällen var ljum och vacker. men hon frös. de körde. krokiga vägar. krokiga vägar som gjorde ännumer ont. hon tog ett stadigt grepp om hans nacke. skrek och skrek. som om det skulle hjälpa.. men det kändes bättre.

äntligen framme! "Vill du ha en rullstol?" ja, kanske det.. eller, nej det går inte att sitta längre.. hon vaggade in mot en dörr. där stod en dam och väntade. hejhej! fan, vem orkar vara trevlig nu? jag skiter väl i henne! ge mej något som jag kan försvinna på! hon vaggade fram och tillbaka i hissen. nu fanns det inga pauser längre. förut fanns det tid att återhämta sig. det var över.

hon var blöt ner till knäna. kom in till en annan dam i ett rum. damerna pratade med varandra som om hon inte fanns i rummet. hon orkade inte bry sej. ville bara komma ur de blöta kläderna. fick lägga sej ner. då kom Han tillbaka.

de ville känna på henne. NEJ!! det gjorde alldeles för ont. men de var envisa. hon var öm i hela kroppen. hon kved. han tyckte synd om henne. "Kan hon inte få lite lustgas?" damerna pratade sinsemellan.. "Kan hon inte få lite lustgas?!?" röt han. jo, det kunde hon visst. hon blev glad, även om det inte hjälpte så värst mycket. "Prova att krysta" sa den ena damen. hon kryste, men kände att det tog stopp någonstans. nytt försök, nej det gick inte. "Slappna av i benen!" damen lät irriterad. jo, jag försöker ju, det är inte så jäkla lätt när man har glömt hur man gör!

"Vi måste sätta dropp!" damen tog tag i hennes arm. jaha? hur ont gör inte det då? sluta! jag måste få ut honom! han vill ut! damen tog ett stadigare grepp om armen som helatiden ville leta sig loss. "VI MÅSTE!!" hon lät väldigt arg..

Sen blev det tomt.. Alla försvann.. Där satt de, Han och Hon. De såg på varandra..

Damen kom in "Ligg på sidan!!" eeh? va? ok.. hon låg på sidan. tittade frågande på honom.. vad händer? "Ska ni sätta EDAN nu eller?" inget svar..

En av damerna sänker rösten.. "Vi måste göra ett snitt.. Pulsen har gått ner, bebisen mår inte bra.."

Det ekade i hennes huvud. hon förstod inte riktigt. de hade ju sagt att det skulle gå bra denhär gången.. denna gången skulle allt gå som det ska! hur stora är oddsen för att det ska bli likadant igen??

hon bytte säng. de körde ut henne till hissen. den blå, hemska hissen. han tittade på henne och skakade på huvudet.. "Ligg på sidan!!" de körde iväg, bort från honom..

Får jag vara vaken? "Nej."

De väntade i en korridor. väntade.. ingenting hände. damen flög på en tjej som gick förbi "Var är alla!?! DET ÄR BRÅTTOM!!"

han kommer inte att klara sig.. han kommer inte att klara sig.. det blir ingen bebis.. jag kommer att vakna upp och aldrig få veta någonting, jag kommer aldrig att få se honom!

Väntan kändes som evigheters evighet. till slut kom en förvirrad man. de körde in henne i ett annat rum. det var massa röster överallt som pratade i mun på varandra. Ta hand om min bebis.. viskade hon till damen, som såg ut att ha mjuknat lite..

hon fick en mask över ansiktet. tjejen smekte hennes kind och tittade på henne med vänliga ögon.

svart

hon vaknade till. åh, samma rum som sist..massa sladdar och slangar.. och.. plötsligt såg hon Honom. där kom han. skjutandes på en liten vagn. hon försökte läsa av hans ansikte, men hann inte förrän den lilla vagnen stod brevid hennes säng. där låg han.. den lille! hon fylldes av ett lyckorus. ge mej honom!

han ska heta Hugo!

mhm!

gick upp tidigt och bakade hela förmiddagen. sen kom grannarna vid två och gratulerade h. jättefina presenter fick han! tack tack tack tack

vi åt fika på filten i trädgården..

ganska smuligt som synes  men fåglarna blir nog lyckliga!

nu ska jag slå in presenter och ladda kameran

Japps, det var stort partaj igår här i trädgården. På morgonen kom familjen Andersson, som var påväg till Danmark, inom för att gratulera de två jubilarerna.

Vi bjöd på frukost, som verkade vara uppskattad. Så skönt att kunna sitte ute och äta. Det är nog det bästa med sommaren. V mös i fulla drag med favvis kusin F. Han är verkligen helt såld..

Klockan fyra brakade det loss på allvar när resten av släkten dundrade in på gatan. Vi bjöd på mat och tårta..

Tårta –>

Ettåringen var inte på sitt bästa, men inte heller sämsta humör. Det är antagligen något på gång tror jag.. Brukar vara det när han låter såhär (mycket)  Mycket presenter fick han iaf.. En fin skrinda, kläder, en såndär påse man har pyjamasen i, nalle, spann, spade, räffsa, badankor, sked, mugg och en spargris som farmor målat. Som allra nöjdast var han nog ändå när han fick gluffsa i sej tårta för egen maskin..

Herr H njöt i fulla drag

Den andra jubilaren som fyller år idag blev ju också gratulerad. Tyngdpunkten låg kanske inte på honom direkt, men det är nog sådant man får finna sej i när man fyller år två dagar innan sin son

När släkten tackat för sig och åkt hem, sa det bara -PANG-

helt sjukt är det.. Som värsta slaget mitt i tinningen. Apont i huvudet. Kunde inte göra någonting. Ville bara ligge under täcket och knappt röra mej för det gör ju så jäkla ont! GAAH! Är helt övertygad nu om att det faktiskt är migrän. Har fått det varenda mensvecka nu hela året. Pappa som också lider av migrän hade tydligen fått något piller man ska ta när man känner att det börjar komma. Hoppas att det funkar, för ett sådant ska jag baskemej ha  Det går inte att ligga pall när man har två barn. Förra månaden var jag helt klubbad, och J kom hem väldigt sent. Kunde inte göra ett sketandes dugg. Stackars barn  Idag var det likadant. Vi åkte och köpte lite färg och sådant, sen bara. AJJ! Där låg jag igen hela dagen. Som tur var sov H ganska länge. Han har ju som sagt var sin lilla period och den är inte vacker i ett värkande huvud. Denna ljudnivå är inte sann alltså. Övar han lite på det skulle han nog kunna krossa glas. Nästan..

Well well.. Det var dessa dagarna. Hoppas att min kära make har haft en fin dag. Har ju tyvärr inte kunnat förgylla den överdrivet mycket. Men jag hoppas att han förstår att jag inte riktigt är hel än. Hade jag kunnat sälja mitt huvud hade jag gjort det

Puss!